Huset vid moskén utspelar sig i slutet av 70-talet i Iran. Det är en stillsam, men ändå dramatisk berättelse om revolution, islam, kärlek, Ayatollah Khomeini, sharia, svek, motståndsrörelse och familjeliv.
I Huset vid moskén bor tre kusiners familjer: Matthandlaren Agha Jan, imamen Alsaberi och den blinde böneutroparen Agha Shoja – även kallad Moazzen. Huset är stort – det har 35 rum och alla rum har sin fuktion; berättarrummet, opiumrummet, biblioteket, sjukrummet och mormorsrummet.
Agha Jan är en mycket respekterad man i staden Senejan, han har en stark position på Basaren och han är även nyckelbärare till moskén. Hans familj har tillhört det styrande skiktet i staden i århundraden, men när shahen störtas av Ayatolla Khomeini förändras allt.
Innan jag läste Kader Abdolahs bok hade jag mycket liten kunskap om Iran och landets historia. Jag känner till Ayatolla Khomeini och jag vet var landet ligger, men det var i princip allt. Nu har jag lärt mig så mycket mer. Även om boken är en roman med fiktiva personer och händelser kring dessa så är de historiska händelserna korrekta och det här är en av de bästa historielektioner jag haft. Jag tycker mycket om boken, även om jag upplevde den som väl långsam i början. Men det har varit bra att det tagit lite tid att läsa, berättelsen har behövt det. Jag har behövt smälta det jag har läst också. Jag har otroligt svårt att förstå hur religion kan påverka människor så starkt och jag tycker att det är obehagligt att man kan göra fruktansvärda saker mot sina medmänniskor och sedan rättfärdiga dom med sin tro.
Jag är mycket glad över jag hoppat på Lyrans Jorden runt resa – 
utan den hade jag aldrig läst den här boken!
Jag känner igen titeln på boken så mycket!
men kan inte komma på varför!
Ja visst var det en toppenlektion i Irans historia! Jag tyckte halvbra om boken men det bästa med Lyrans resa är att även om inte alltid uppskattar litteraturen passar en jättebra så lär man sig alltid något på den.
Ja, precis!