Jösses vad man kan lura sig på en baksidestext. Det goda inom dig var Månadens bok i bokklubben för några månader sedan och beskrivningen av boken lät intressant så den fick flytta hem till mig.
När jag började läsa kände jag inte alls igen mig och jag fick läsa baksidan flera gånger för att påminna mig om vad det var jag läste nu igen…
Boken handlar om Marion, eller Marianne som hon egentligen heter. Hon bor ensam på en strand i Nya Zeeland och man förstår att hon har flytt från någonting, någonstans. Vad är oklart väldigt länge.
Marion har dock kommit till en punkt då det är dags att ta itu med minnena och det som får henne att göra det är relationen till den lilla pojken Ika. Deras vägar korsas av en slump och de skapar en sorts samvaro – på torsdagarna när han dyker upp. Fast en dag kommer han inte och när Marion ger sig ut på en promenad gör hon en hemsk upptäckt.
Boken berör ämnen som barns utsatthet, syskonkärlek och vänskap.
Jag tycker om boken, riktigt mycket. Det är en stillsam historia som berör (barns utsatthet gör alltid det). Jag tycker att Linda Olsson skriver fint om vänskapen mellan Marion och Ika och hur hon förstår de behov han har.
Det var synd att jag fick en så totalt annorlunda bild av vad det skulle vara för bok än vad det var. Baksidestexter är inte alltid att lita på 
. Jag hade nog haft ännu större behållning av den om jag haft en annan ingång – fast å andra sidan hade jag kanske inte läst den alls då…
